måndag 18 februari 2008

svindlande vyer

Hej, tjena och hallå!

I helgen har vi varit ute på äventyr. På torsdagen hoppade vi raskt in i bilen och brassade ner till Queenstown. Queenstown är en riktig äventyrsstad. Äventyren kostar dock skjortan och halva byxbenet så det gäller att ha en välfylld plånbok.
Vi hade lyckats hyra en riktigt fin etagelägenhet i Queenstown.

På fredagen var inte vädret hundraprocentigt så vi passade på att roa oss kungligt med diverse nervpirrande aktiviteter. Först ut var jetbåtsturen. Det var roligt och väldigt blött.

Ni kan hitta Camilla och Yvonne på näst sista raden längst ut till vänster. Mig och Björn ser ni om ni tittar på de två pygméerna längst bak i båten.
Därefter var det dags att få svindel. Björn och jag bestämde oss för att slänga oss ut från en liten kur som hängde i vajrar över en oerhört djup ravin. Det värsta bungyjumpet i Nya Zeeland, Nevis 134 meter. Det är verkligen inte normalt att slänga sig ut i det fria med enbart ett snöre fastknutet i tassarna och dessutom betala dyra pengar för att göra det. Hela upplevelsen fick benen att skaka. Det var läskigt att ställa sig i korgen som skulle föra oss ut över ravinen och till kuren. Det var även jobbigt att stå och se på när Björn hoppade. Vissa delar av kurens golv bestod av plexiglas så det gick att följa hela hoppet. När det sedan var min tur så försökte jag att samla kraft. Men när jag gick mot "plankan" så var jag rädd. När jag väl stod där så kändes det bättre och när jag hoppade så var det härligt.
Björne hade Djurgårdströjan, hoppet till ära.




(Manges päron! Er prestation är verkligen ingenting att förringa men vi vill bara påpeka att vi slog er med 91 meter.)

På lördagen åkte vi vidare till Manapouri. Det var en liten sketen håla men där dög att övernatta i väntan på resan till Milford Sound. Milford Sound bjuder på ett vackert fjordlandskap.
I Mirror Lakes kan man se bergen spegla sig i det glasklara vattnet, mycket scenic!


Det var den här lilla skorven som tog oss ut i fjorden. I bakgrunden kan ni se Mitre Peak.


Efter båtturen gick färden vidare till Dunedin. Idag åt vi frukost på ett café och därefter turistade vi runt lite i Dunedin. Vid lunchtid hade vi fått nog. Det var dags att åka hem.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan!
Jaha...nu har ni gjort det!! Grattis! Det där skulle vi aldrig ha vågat. Jösses vilken höjd! Kul att ni har provat på Jet boaten också! Ha det så bra!

Anonym sa...

Hejsan!
Jaha...nu har ni gjort det!! Grattis! Det där skulle vi aldrig ha vågat. Jösses vilken höjd! Kul att ni har provat på Jet boaten också! Ha det så bra!

Anonym sa...

Fy fan vad hemskt! Aldrig säger jag bara! Duger så fint med Höjdskräcken (eller vad den nu heter) på Liseberg. Den där båten verkar nice däremot. Snart bara några veckor kvar!

Anonym sa...

Hej

Ser häftigt ut, vet inte om jag
vågat ta steget ut.
Jetboaten ser jättekul ut.
Såg ni något där längstbak ?
Kram
Mamma

Anonym sa...

Hallo där!

Håller med Fredde ALDRIG!!!!

Fattar inte hur ni klarade av det.
Vi får väl hitta på lite "lugnare" aktiviteter.
Vi syns snart.

Moster Annika

Anonym sa...

Hej!
Nu är man 2a igen. smile
Nu är man ju snart tvungen att åka ner till er och hoppa igen!
Kul att höra att ni kom ner och fick era hopp gjorda!
Ha det gott och tack för tiden vi var hos er och hade kul!
Arvid

Anonym sa...

O min GUD!!!!!hade aldrig vågat..men det måsta varit otroligt?!???Ni är underbara:))Miss you!

kram o puss AK,Roine,kevin o Moa

Mauritz sa...

Absolut icke. Det finns inte en chans. Nej.