Helgens nitlott och vinst

Igår åkte vi i samlad tropp till Kaikoura för att titta på valar. Spända av förväntan satt vi utanför Whale watch centret och väntade på avfärd. Till våran förföran blev båtturen inställd p.g.a tilltagande vindstyrkor ute till havs. Där hade vi alltså suttit och åkt 18 mil för ingenting och med två misslyckade delfinsimningar i bagaget så kändes det som en myt med marint liv kring NZ.

Men vi gjorde det bästa av dagen och gjorde ett besök på Kaikoura winery och tog en provsmakning av deras vinsortiment.

Idag var dagen med stort D det var ta mig tusan tredje gången gillt vi försökte ge oss ut och simma med Hectors delfiner. Stoppade av vädret två gånger tidigare var det idag strålande sol och nästan vindstilla. Och visst kom vi iväg.

Efter att ha ålat oss i de 5mm tjocka våtdräkterna satt vi nu på båten som skulle ta oss till delfinerna. Efter ett tag började vi se små svarta fenor bryta vattenytan lite här och där. Vi stannade till med båten och kröp ner i det 14 gradiga vattnet, inte så dumt med våtdräkt i ett sådant läge.

Kicki och Wisse (KIWI) reflekterar över veckan som gått

Maurikväll

Vädret här är omväxlande sol med ca. tjugofemgraders värme och regn med ca.tiograder.

Vi har haft tur när vi har varit på våra äventyr har det varit perfekt. På söndag är det tredje gången gillt för Delfinerna, då hoppas vi att vi får komma ut med båten. Det skall tydligen finnas delfinungar också som vi kanske får se. På lördag bär det iväg till valarna, skall bli häftigt att se dom på nära håll, bara vädergundarna är med oss.

Igår var vi på Maurikväll med äkta urinvånare jätte häftigt. Lars-Olov dansade en riktig Haka med Maurikrigarna. Kanske Lars-Olow och Björne kan ta en väderhaka ikväll så det blir bra väder imorgon.

Nu börjar det spricka upp så nu går vi på en liten promenad.

Arthurs Pass

På juldagen åkte vi till arthurs pass för att vandra lite grann och jobba bort julmaten. Vi trodde att det skulle bli en ganska enkel vandring. Men det visade sig att man skulle behövt vara besläktad med bergsgetter för att ta sig framåt. Det blev en ganska tuff vandring och vi var något trötta och lätt mörbultade på tisdagskvällen. Men det blev en härlig dag med fin natur och en strålande sol.

Till Er alla från oss alla...En riktigt God Jul

Nu är dom här!

Nu har mamma och Larsa kommit fram. Förutom att de är ganska trötta så verkar det som om flygresan har gått bra. Vårat mål är att de ska försöka hålla sig vakna till åtminstone 22! Klockan är nu 21.30 så det ska nog gå vägen.

Det närmar sig jul

Under de senaste veckorna har vi varit tvugna att vara sparsamma med internetanvändandet. Vi överskred nämligen vårt internetkonto ganska rejält när vi en regnig söndag hittade lite trevliga program på Svts hemsida. Det är därför vi inte skrivit något på bloggen på ett tag. Det har i och för sig inte hänt så mycket heller för den delen. Vi har inte varit ute och rest utan mest jobbat. Vi har försökt spara pengar då vi ska hitta på en massa skoj när mamma och Larsa kommer. De anländer kl. 14.20 på fredag och som tur är så har Björn ledigt så att han kan agera privatchaufför och bärare.

Jag har nu arbetat två veckor på mitt nya jobb på posten. Det är verkligen bråda dagar där nu. Jag sorterar paket (inte brev) vilket rent fysiskt är en ganska slitig process. Paketen får väga max 25 kg. Att springa runt med tunga paket under åtta timmar har gjort att jag känner av muskler i min kropp som länge legat i träda. Musklerna mellan skulderbladen har krampaktigt skrikigt åt mig att sluta med dumheterna. Kroppen har just, efter nästan två veckor, börjat vänja sig vid påfrestningen så i slutet av denna vecka gick det riktigt bra.

Min chef är en grå och grinig gubbe med mindervärdeskomplex. Det är åtminstone min analys av hans griniggubbesomälskarattsäganejbeteende. Han hälsar inte när man kommer om morgnarna och den första tiden pratade han inte med mig om det inte var så att jag gjorde något fel. Jag kallar honom Mr NO! Han njuter verkligen av att säga nej och att säga vad du gjorde fel. Han får liksom ett fånigt leende på läpparna och glädjen når för en gångs skull ögonen.

Men kroppen börjar vänja sig. Jag börjar få över chefen på min sida (fick beröm i fredags!!! mycket stort) och mina kollegor är rätt roliga så trots de monotona arbetsuppgifterna är jobbet helt okej. Jag har ju också bara en vecka kvar innan semestern med mamma, Larsa och Björne börjar så jag klagar inte.


Den här stilige mannen var på Christchurch Engine Centers julfest igår.


Hallon från trädgården


Mamma lovade att hon skulle agera fågelskrämma när hon kom ner men jag är rädd för att hon är för sent ute. Vi lyckades rädda några och ta denna bild som bevis men i övrigt så har fåglarna haft partyparty och länsat körsbärsträdet.

Som ni förstår är det ganska svårt att få någon som helst julstämning här i värmen. Jenny och Magnus har försökt sitt allra bästa. De bakade och stod i under tre dagar för att kunna bjuda oss på adventsfika. Det var inte det lättaste att få tag i alla ingredienser och det blev nog några turer till olika affärer. Det var dock helt underbart med lussebullar, pepparkakor och glögg.

På Lucia så sjöng jag Midnatt råder för jobbarkompisarna och berättade om våra triditioner. Vad gör man inte för att sprida lite glädje i sommarvärmen. På kvällen så fikade vi NZ julkakor.

Men, det är inte direkt som om man vill tända värmeljus, krypa under filten, dricka varm glögg och trycka munnen full med choklad här nere. Det blir snarare en hel del glass och kall öl.

Snälla skicka lite vackra, söta och roliga julbilder till oss!