Fler svenskar till Christchurch

Klockan är snart 12.00 och det börjar bli dags för mig att hoppa i bilen och skynda till flygplatsen. Kl. 12.20 anländer nämligen Magnus och Jenny. Magnus är som Björn en gammal Volvoräv som bestämt sig för att flytta hit.



Med tanke på bilen så .....Victoria det märks att du har fullt upp med semestern och att du inte följt vår blogg varje dag "Good on you" som dom säger här down under. Vi har tidigare lagt ut en bild på bilen men bara för din skull ska jag lägga ut någon till bild.



massor av kramar Anne!!!

Lördagsutflykt till Akaroa

Får,får,får och lite mera får.

Därefter började vägarna att vindla och slingra sig fram. Den första motorcykeln kör om oss och vi båda får något otroligt avundsjukt i blicken. Magen knyter sig och en varsin tanke går iväg på de motorcyklar vi tvingades lämna bakom oss.

Här har vi nått kammen på bergen och nu väntar en slingrande och brant väg ner till Akaroa som ligger bortom vattnet. Det var nervpirrande att ta sig uppför och nerför de branta och väldigt kurviga vägarna. Allra helst när vi gjorde det med våran mazda som inte riktigt ligger som ett strykjärn på vägen.

Akaroa är ett vackert litet hamnsamhälle beläget ca 1.5h bilfärd ifrån Christchurch. Det är från början en fransk koloni. Den grundades 1840 och var därmed den första staden i regionen Canterbury. Numera är Akaroa nog mest känt för de båtutflykter man kan göra. Under dessa utflykter kan man se hectorsdelfiner, pingviner och sälkolonier. Vi åkte inte på en av dessa utflykter denna gång men när det blir lite varmare i luften och vattnet kommer vi att åka ut och simma med delfinerna.

Härlig utsikt eller hur?

Bilder på och runt huset

Aorangi Rd
22 Aorangi Rd där vi bor.

Här ser ni fönstrena till två av våra gästrum och våran fina entrédörr.

Vår härliga hörna där det blir varmt och skönt. Gaveln där vårat sovrum ligger.

Bilden är tagen längst ner i trädgården.

Välkommen

in

Våran väldigt träbeklädda hall. Rakt fram har ni ett badrum med en väldigt härlig dusch. Till vänster i hallen ligger två av våra gästrum (ni såg fönstren utifrån på en av de tidigare bilderna).
Till höger ligger dörren till vardagsrum, kök och resten av huset.

Gästrum 1 och 2. Nu ekar de tomma och väntar på besök.

Vårat vardagsrum det varma rummet. Här spenderar vi den mesta av våran lediga tid i våra fårskinnsbeklädda fåtöljer bloggandes.

Köket.

Från köket går dörren till den otroligt långa hallen. Direkt innanför till vänster ligger tvättstuga och toalett. Lite längre ner ligger ännu ett duschrum. Därefter kommer det tredje gästrummet och efter det vårt förrådsrum. Sist men inte minst längst ner i korridoren "The master bedroom".

Tvättstuga








Badrum/Duschrum

Gästrum 3

"Master bedroom" eller där vi sover.

Bilder på huset är på väg

Er önskan är vår lag. Självklart kommer vi att lägga ut bilder. Vi ska fota alla rum inne och i olika vinklar av huset ute. Vi måste bara vänta tills dagsljus så att vi kan göra huset rättvisa. Det kan hända att vi måste städa lite grann också.

Faxet kom fram till fraktfirman idag, tänka sig. Vi får våra prylar om en vecka, härligt.

Dagens Camilla

Ute: Jätteskönt och soligt härliga 19 grader under dagen (rätt okej vinter)
Inne: Vi har inte behövt tända i kaminen ikväll behagliga 16.9 grader

Vi har fått permanent kiwitillstånd

Vi börjar väl med de goda nyheterna. INZ har gått igenom våra papper och godkänt oss, vilket ger oss permanent uppehållstillstånd. Det som är lite skrämmande med det är att vi återigen måste skicka våra pass till deras huvudkontor i London. Sist hamnade ju passen i Italien så nu kanske dom får åka till ännu mer exotiska platser. Vi har ju inte en lika tuff deadline den här gången.

Vad är det med Nya Zeeländare och papper?? Dom verkar helt enkelt inte prata med varandra överhuvudtaget på kontoren. Vi berättade om fredagen med pappersexercis hos tullen och MAF. Fram till idag har vi endast faxat dessa papper tre gånger men tydligen räcker inte det då dom verkar använda de först anlända kopiorna till att vika pappersflygplan och sedan torka upp utspillt kaffe med dem. Vi fick nämligen ytterligare ett mail om att de behövde våra papper snarast. Det vi ville svara på detta mail var "lyft på röven och kolla faxen" men naturligtvis var vi artiga och bad Craig att faxa dokumenten en fjärde gång.

Dagens Camilla

Ute: Härligt varmt ca: 19 grader

Inne: Behagligt se ovan

Hur har helgen varit?

På fredagen hade Anne en heldag med tullbesök och papperstrassel hos MAF (typ Nya Zeelands jordbruksverk). Hon försökte deklarera de 8 flyttkartonger som har anlänt till Auckland. Det var naturligtvis inte så bara som vi hade trott. För att våra kartonger ska få åka vidare till Christchurch så måste alla dokument vara i ordning. Det svåraste visade sig vara att få dokumenten faxade upp till Auckland. Efter två misslyckade faxningar hos tullverket så har Lorraine lovat att göra ett försök, vi vet ännu inte om det har lyckats(men vi hoppas det). Det är också lite bråttom att få iväg dessa papper då rederiet kommer att skeppa tillbaka våra prylar till Sverige om dom inte har fått dom inom sju dagar.

För att trösta sig efter en tuff dag på "jobbet" gick Anne ut på afterwork och drack öl med Lorraine.

På lördagen när vi vaknade så mötte vi en regntung himmel och bestämde oss därför för inomhusaktiviteter d.v.s vi besökte ytterligare en ny galleria. Det roliga med färden till gallerian var när Anne, som körde, fick fingret av en upprörd medtrafikant då hon nästan bröt mot en högst konstig Nya Zeeländsk trafikregel. Högerregeln gäller alltid!! Det betyder att även om du ska svänga in vänster så måste du lämna företräde för högersvängande. Glöm då inte att vi har vänstertrafik här på ön.

Söndagen bjöd på ostadigt men ganska soligt väder så vi spenderade timmar på att försöka få ordning på vår överbelamrade trädgård. Några helger till så ska vi nog vara en bra bit på väg.

Idag var jag ute i verkstaden igen. Jag trodde att jag skulle fortsätta min månadslånga utbildning men tydligen inte. Det känns som att det är lite kommunikationsbrister på "the Christchurch engine center". För tillfället har jag blivit placerad på rivnings- och avsyningsavdelningen. Det är väl inte optimalt och det som jag helst vill göra. Men jag har klagat lite och ifrågasatt om det inte är bättre att använda mig på ett område som jag har erfarenhet ifrån istället. Vi får väl se vad som händer.

Utan snus försmäktar Björn på denna ö

Snart har Björn slut på snus. Han har varit lite dålig på att disponera snusandet. Jag var och handlade lite nikotintuggummi till honom idag. Han har dock lovat att försöka vara utan snus på dagarna för att ta en snus när han kommer hem. Kanske, kanske kan livet bli lite drägligare för mig då. Han låter hälsa från fåtöljen att "alla som kommer och hälsar på gärna får ha med sig tio stockar". Eftersom de första som hälsar på är min mamma och hennes man och de kommer vid jul så hoppas jag verkligen att han är snusfri innan dess.

Björn har så tråkigt på jobbet för tillfället och vill därför inte skriva någonting om vad han gör då han inte vill svärta ned sin nya arbetsgivare hihihihihi.....Idag har han dock brandövat lite tror jag.

På onsdagar är det jobbannonseringsdagen i tidningen "The Press" så idag har jag lusläst annonserna efter trevliga jobb. Idag hittade jag något intressant. De söker en lärarassisten som ska jobba med relegerade ungdomar. Det låter som något för mig så det blir att försöka knåpa ihop ett bra personligt brev eller "cover paper" som de säger här down under. Det är dock lite svårt när man helt plötsligt står utan referenser och utan en "giltig" examen.

Dagens Camilla:

Ute blandad kompott men mest grått ca +9

Inne riktigt drägligt

Rugbyhelgen

På lördagskvällen traskade vi till Jade stadium tillsammans med tusentals andra för att se landskampen mellan Nya Zeeland och Sydafrika eller "all blacks" mot "springbocks". Det var en match som ingick i tri nations cup. Det här med rugby är ju förstås väldigt nytt och spännande för oss. Vi hade sett ungefär en halv match på tv innan och med det vill vi säga att vi inte var dom som ställde sig upp först och klagade på domslut och eventuella regelmissar. Vi såg ut som två frågetecken emellanåt då domaren blåste i pipan. Vi har än i dag inte en susning om hur NZ fick sina tre första poäng. Även fast vi var lite vilse i pannkakan så var det en mäktig och klart sevärd upplevelse. Kanske speciellt inledningen precis före matchstart då "all blacks" körde sin maori inspirerade krigsförklaring mot sitt motstånd. Vi får försöka ta reda på vad det är dom skriker i denna krigsförklaring. Det mullrade över hela jade stadium när de nya zeeländska spelarna mässade sin ramsa samtidigt som dom slog sig på låren, armbågarna och räckte ut tungorna i en väldigt inövad och synkad ceremoni. Som tydligen bar frukt då NZ vann med 34 poäng mot 6. Även om det verkar vara en imponerande seger så har vi fått höra i efterhand att Sydafrika ställt över några av sina bästa spelare till favör för VM som snart går av stapeln och därför borde NZ seger varit ännu större.



Söndagen tillbringade vi med att försöka röja upp lite grand i den djungel som vi har på baksidan av huset. Vi har burit, rensat, grävt och försökt att samla de sporadiskt utplacerade rishögarna till en enda kompost.



Kl 18:30 ringde Craig. Craig och Lorraine äger Strathern motor lodge som vi bodde på de första dagarna i NZ. Craig ville att vi skulle komma och möta upp dem på en pub för att sedan gå och äta thaimat. Sagt och gjort så hoppade vi på bussen och började styra kosan mot Jane´s winebar. Väl där fick vi även träffa deras vänner som kommit ner ifrån Wellington. Det var ett galet gäng med en under bältet humor som hette duga. Det blev många glada skratt under middagen.

Det känns annorlunda att fylla år på vintern

Idag är det ju fredagen den 13:e det är ju som alla vet en otursdag men det råkar också vara min födelsedag .Det föll sig så i år.

Jag måste säga att det kändes skumt att kliva upp i morse och kika på termotern och på kvicksilvret som bara hade orkat sig upp till ynkliga 2 plusgrader( jag brukar vara van med lite varmare temperaturer på min födelsedag).

Dagen förflöt som vanligt och jag lyckades nästan glömma bort att jag fyllde år. Idag har jag haft kursen digitala manualer vilket betyder att jag suttit framför en dator från kl.8 imorse till sent på eftermiddagen. Det roliga med kursen är han som håller i den han går under namnet Dave Smith och han äter sover och skiter flygmotorer karln är som "Stewe Irwin"(krokodiljägaren)runt reptiler. Dave fullständigt älskar flygmotorer han kan rabbla minsta detalj och system som rör Jt8:an han är även lite utav en "Rain man" när det gäller att rabbla partnummer och service bullentiner.

När jag väl hade fullgjort min dag på The Christchurch Engine Center så blev jag verkligen påmind om att jag fyllde år min älskade sambo hade ställt iordning ett väldigt trevligt arrangemang innehållande blommor presenter och lite smaskiga tilltugg plus en kall pilsner.

Jag vill tacka min kära familj som har skickat gratulationskort runt halva jordklotet(och som kom fram i tid). jag vill även tacka Kicki L-O och May för presenterna.Tröjan som jag har på bilden är delvis ifrån er.

INZ har tydligen varma kontor

Halloj!

Vi ville bara meddela den goda nyheten innan ni hör den från någon annan?!

INZ (Immigration New Zealand) har tydligen varma kontor då handläggaren inte hade eldat upp våra papper. Men det var nog en tung kaffekopp då han/hon var tvungen att skrämma skiten ur oss innan dom började leta.

Ja, summan av kardemumman är att vi förhoppningsvis inom en inte alltför lång framtid kommer att ha permanent uppehållstillstånd. Vi är snart Kiwisar.

Dagens Camilla:
Ute grått, regnigt, skittrist och några plusgrader
Inne fuktigt och om vi eldar på snart 15 grader

Två puckon och en Mazda "Lantis"

Oj oj oj oj nu har det hänt grejer ska ni veta. Nu ska ni få sagan om de två puckona som gav sig ut på äventyr.

Det var en gång två puckon som skulle gå och reka lite på turners bilaktion. Vi skulle kunna kalla dom Björn och Anne. Dom anmälde sig glatt i luckan och fick en liten skojig budskylt att vifta med ifall andan skulle falla på. Det skulle egentligen inte viftas med budskylten eftersom man som mogen och sund människa gör en liten undersökning av ett intressant objekt innan köp. När man är två puckon som sitter längst fram på auktionen, tempot är rasande och en man ropar ut buden i en högtalare: Saab 900,2000, 2500,3000, sold to the man in the trenchcoat Toyota corolla 1995 ABS,CD,central locking give 6000,5500, did i hear 5000,4800 sold, Suzuki alto(plåtburk) 2000,1500 sold,sold,sold,sold,sold,sold,sold,sold,sold,sold,sold ..... när det sålts ett antal bilar och puckona fnissar i takt händer något mycket besynnerligt med pucko nr 1. Puckots arm rör sig nästintill tyngdlöst men i en väldigt tydlig rörelse uppåt, bra budat säger pucko nr 2 och garvar. Som tur var sitter sunda och vuxna personer runt omkring och bjuder över dessa puckon. Bilar kommer och bilar går men puckona består. In rullar objekt nr 41 det pirrar till i de båda puckona. En Mazda Lantis V6 silverfärgad årsmodell 1994 8900mil på mätaren. Av en ren reaktion börjar högerhanden vifta med budskylten igen puckona tycker att det är ett överkomligt pris. 2500 några sunda människor som säkert kände till bilen bjöd emot men puckona bet sig fast 2700,2900,3100 puckona bjuder 3300. Första andra tredje såld till puckona från andra sidan jordklotet. Puckona har precis köpt ett fordon som dom endast sett högersidan av!?. När dessa två puckon skulle betala så sparkade både "mastercard" och visakortet bakut. Puckona rusar ut i ett mörkt Christchurch på jakt efter en medgörlig bankomat. Efter tjugo minuter hittar dom två bankomater som dom trakasserar så till den milda grad att den ena bankomaten får tuppjuck och stänger butiken. Puckona har dock fått loss den summa de ville och rusar tillbaka igen för att upptäcka att auktionen dragit ner rullgardinen för denna kväll. Med fickorna fulla av pengar drar sig puckona sorgset hemåt. Men, de har inte gett upp. Mazdan ska hem. Efter en snurrig natt stoppar pucko nr 1 fickorna fulla med pengar, hoppar på bussen och skuttar glatt iväg till "Turners". Fordonet betalas och körs hem i vindlande fart på "fel" sida vägen. Och så vitt vi vet så står Mazdan fortfarande på 22 Aorangi Road (puckonas hem).





Det var jätteroligt och oerhört spännande =)


Det var helt galet men förhoppningsvis ska vi inte behöva stöta på några kostsamma komplikationer med detta "impulsköp". Det är i alla fall pärlan ni ser på bilden.

* alla priser är i Nya Zeeländska dollar 1 NZD=ca 5:40 kr

Det ryker när man lagar varm mat i ett kallt hem

Idag har jag (Björn) haft en rätt skön dag på jobbet. det började med att jag hade en ganska slö kurs fram till klockan tio. Efter tio hade vi "afternoon tea" med ledningen vilket innefattar Vd:n och sedan i nedåtstigande led resterande chefer på bygget. Det var något nervöst att stå och presentera sig inför dessa högt uppsatta personer och redogöra för vad man hoppades få ut av att jobba för "The Christchurch Engine Center". Men nervositeten släppte när jag fann mig själv sitta och diskutera svinkalla hus på Nya Zeeland samt att Ikea inte fanns här med min nya VD (Som för övrigt är Amerikan). Jag försökte även i stora drag förklara att Ingvar Kamprad trots sin stora rikedom lever ett ganska så enkelt "Svenssonliv" och att han fortfarande kör omkring i sin gamla volvo. VD:ns kommentar till det var att Kamprad troligtvis satt och räknade pengar hela dagarna.

På eftermiddaggen kom nästa trevliga överraskning då jag fick en check på mina och Annes tidigare utlägg.

Ja, vad har lyxhustrun (som min vän Anders Bernhardsson i Umeå kallar mig) fördrivit sin tid med då? Jag klev upp i kylan, tittade på termometern och klockan därefter sprang jag tillbaka till vår varma säng igen och knäppte på den elektriska filten. Eftersom klockan bara var 8.30 så tyckte jag som lyxhustru att jag behövde lite extra skönhetssömn eller att jag åtminstone kunde få ligga i sängen och läsa lite.

När jag väl packade mig upp så tog jag mig en lyxdusch (för er som tror att det bara är Björn som duschar i detta hem).

Då innetemperaturen inte gick över 10 grader flydde jag ut. Jag tog en promenad till centrum. På vägen stannade jag till på Strathern motor lodge för att säga hej till Craig och Lorraine som driver stället. Det var på Strathern vi bodde våra första nätter på NZ. De bjöd på kaffe och vi pratade medan deras nya hundvalp bet mig i hälarna (de har köpt en "cool"). Vi bestämde oss för att gå ut och äta på söndag, trevligt!

I övrigt tror jag att jag är lurad....Är det verkligen meningen att en lyxhustru ska beblanda sig med hushållsarbete så som att handla, laga mat och städa? Inte en chokladpralin i sikte!!! Utan praliner försmäktar jag på denna ö.

Dagens Camilla:

Ute klart och kallt

Inne skitkallt och vid matlagning disigt

glömde Camillas väderrapport

Jag kan höra hur Björne skrockar och tjoar genom de tunna väggarna. Det är nämligen så att han duschar i finduschen som är kopplad till varmvattenberedaren och inte i vår andra energisparardusch. För vår del så kretsar det mesta kring kylan just nu. De skriver till och med tips om hur man håller sig varm i tidningen "health first" som vi fick i brevlådan. När ska de isolera de stackars husen?

Ja, just det....

Utetemp. för tillfället -2 Det har varit strålande sol och klarblå himmel idag.

innetemp. 14 grader

Hur kommer det sig att jag bloggar när Björne duschar och ni kanske funderar på om jag någonsin duschar?!

Turisthelgen

I helgen har vi turistat oss varma. Lördagen började vi med att ta en frisk promenad ner till centrala Christchurch för att besöka "The southern encounter aquarium and kiwi house" vilket är ett ställe där man kan se på lokalt marint liv och givetvis kiwifåglar.

Dessa fåglar är ett otroligt skyggt väsen, dom hölls i ett utrymme med starkt dämpad belysning och det krävdes största möjliga tystnad för att få tillträde till detta mörklagda rum. Kiwifåglarna var faktiskt större än vi trodde och dom såg ganska lustiga ut med jättelång näbb, nästan obefintliga vingar och kraftiga löparben.

Efter detta besök begav vi oss till hekgmarknaden och strövade omkring och käkade karamelliserade nötter (mums). Efter ett tag gick vi in på "the Canterbury museum" och fick lite bakgrundsinformation om maorikulturen, Christchurch som stad genom tiderna och lite annat matnyttigt det var riktigt intressant.

Idag söndag har vi varit ute i Lyttleton och åkt kabinbana upp till en bergstopp som jag inte riktigt minns namnet på. Väl uppe intog vi en smarrig lunch i toppstugan med en fantastisk utsikt över närliggande berg och hela Christchurch det var mäktigt.

Väl hemma testade vi Nya Zeeländsk korv till middag. Den var lite sladdrig och hade någon konstig bismak. Det var nog första och sista gången den korven var på middagsbordet i det här hemmet. Allra helst eftersom vi matade soppåsen med det som blev över.

Jag blir så trött

Ja, vad ska man säga. Nu är myndigheterna igång igen och pulsen slår alltför fort. De hade en lista på saker vi skulle ordna för att få våra arbetstillstånd. Det skrevs brev, ordnades certifierade kopior och diverse språkbevis. Allt detta skickades med våra älskade pass i ett paket (jävla DHL) till INZ i London. Som ni alla vet så fick vi i sista stund våra pass med inklistrade arbetsvisum. Denna historia vet ni alla.

NU...hävdar de ******* ?!### INZ att de inte har våra papper. De vill ha dessa papper för att vi ska få permanent uppehållstillstånd. De har dessa papper i någon hög eller under någon kaffekopp på något dammigt skrivbord någonstans i världen. Om det inte är så att de använt dessa för att torka upp utspillt kaffe och därefter förpassat dessa till kaminen för att värma upp sina dragiga jävla hus (Vi hade 5 grader inomhus i morse)!

Vad f-n är det frågan om? Nu ska vi gå ut i solen för att värma upp våra själar och våra humör.

Pak´n Save

Halloj familj och vänner

Björn är och duschar så jag tänkte passa på att skriva några rader och kanske håna honom lite medan jag är igång. Rubriken Pak´n Save hänvisar till en matbutik här i NZ där man hör och häpna packar sina egna matvaror! Björn älskar att säga Pak´n Save och jag menar verkligen älskar för han slänger ur sig orden enerverande ofta. Jag kanske inte ska klaga då hans repertoar i vanliga fall innehåller härliga uttryck som "Det kan du va" eller " I arslet kanske".

Jag pratade just med Anders Bernhardsson på Skype. Umeå erbjöd fantastiskt väder. VÄRME! Det har inte varit så illa här heller. I morse var det dock endast ca 8 grader inomhus brrrr. Ja, vad gör man? Jo, man eller jag eldar som skjutton och klär på mig lager av kläder. När jag gjort det kokar jag te och härdar ut tills solen förhoppningsvis har tagit sig ovanför trädtopparna och jag kan gå ut i trädgården och värma mig. I brist på sol så är det hurtiga promenader som gäller. Igår promenerade jag ner till staden och gick på konstmuseet. Det finns även andra mindre gallerier i närheten där man kan se lokala konstnärers utställningar, mycket trevligt.

Igår kväll var vi på bio för första gången här i Christchurch, NZ. Här är företaget Hoyts stort. Det är nästan precis som vårt SF (samma filmer). Vi upptäkte dock att det är lite billigare att gå på bio här. Det var i och för sig "Hot Tuesday" wow, vilket innebar att det var lite rabatt (ca 50 kr). Det var riktigt sköna fåtöljer och ett väl tilltaget benutrymme annars var det ungefär som hemma med popcorn, cola och Ocean´s Thirteen. Det ska finnas några alternativ till Hoyts men dessa ligger i stan. Hoyts har den fantastiska fördelen att det ligger i vår närliggande galleria Northlands (Där ligger även Pak´n Save). Den ligger 15 minuters promenadväg bort.

Idag har jag rensat ogräs och rensat ogräs och rensat ogräs. Jag har även enligt Annettas anvisningar klippt vår vinranka (längtar till druvorna och värmen). I vanliga fall brukar jag få glädjas åt att rensa mammas jordgubbsland men nu har jag en hel trädgård som är helt överväxt så jag kan nog roa mig i flera dagar.

Annetta kom förbi på eftermiddagen för att lämna mer ved och en stor påse potatis. Vi har inte sett henne på några dagar eftersom hennes barnbarn har skollov. Hon såg ganska trött ut men det var tydligen inte enbart pga barnpassningen. Hon hade suttit uppe inatt för att se NZ tampas mot Schweiz i Americas Cup. Det har varit ett himla hallå här. NZ förlorade med en sekund!

Första dagen på The Christchurch Engine Center

Kl 06:50 ringde väckarklockan och jag gick motstridigt upp i det kalla huset. Efter en skål musli och mjölk påbörjade jag min korta morgonpromenad till 10:ans buss. Mitt lokalsinne är ju som bekant obefintligt så givetvis gick jag av tre busshållplatser för tidigt och gick åt helt fel håll. Med andan i halsen dök jag in på det nya jobbet ca 2 minuter sen och blev lotsad till "the training room" vilket kommer vara min arbetsplats den närmaste månaden. Tanken är att vi fem adepter (en svensk två kiwis och två fillipiner) ska köra igenom all Utbildning i en klump under en månads tid. De flesta kurserna känner jag igen ifrån Volvo Aero så jag känner mig ganska lugn.

Kl.12 var det dags för lunch som jag intog i personalmatsalen. Det fanns enbart friterade rätter att välja på jag hoppas verkligen att det kommer dyka upp ofriterade alternativ under veckan annars lär man kunna rulla till jobbet inom en snar framtid.

Efter lunch körde vi igång med utbildningen. "Human factors" stod på schemat. Det är en kurs som jag gick för ca ett halvår sedan på Volvo men då var den ju på svenska. Jag tror att jag kommer att få använda mig av dessa kurser som övning i det engelska språket.

Kl 16:00 var dagen över och jag gick i regnet till bussen givetvis missade jag hållplatsen som låg närmast hemmet och fick mig därmed en liten extra promenad

Dagens Christchurchväder

Sol/regn och ca 14 grader (viket innebär att inomhustempen varit behaglig)