Det närmar sig jul

Under de senaste veckorna har vi varit tvugna att vara sparsamma med internetanvändandet. Vi överskred nämligen vårt internetkonto ganska rejält när vi en regnig söndag hittade lite trevliga program på Svts hemsida. Det är därför vi inte skrivit något på bloggen på ett tag. Det har i och för sig inte hänt så mycket heller för den delen. Vi har inte varit ute och rest utan mest jobbat. Vi har försökt spara pengar då vi ska hitta på en massa skoj när mamma och Larsa kommer. De anländer kl. 14.20 på fredag och som tur är så har Björn ledigt så att han kan agera privatchaufför och bärare.

Jag har nu arbetat två veckor på mitt nya jobb på posten. Det är verkligen bråda dagar där nu. Jag sorterar paket (inte brev) vilket rent fysiskt är en ganska slitig process. Paketen får väga max 25 kg. Att springa runt med tunga paket under åtta timmar har gjort att jag känner av muskler i min kropp som länge legat i träda. Musklerna mellan skulderbladen har krampaktigt skrikigt åt mig att sluta med dumheterna. Kroppen har just, efter nästan två veckor, börjat vänja sig vid påfrestningen så i slutet av denna vecka gick det riktigt bra.

Min chef är en grå och grinig gubbe med mindervärdeskomplex. Det är åtminstone min analys av hans griniggubbesomälskarattsäganejbeteende. Han hälsar inte när man kommer om morgnarna och den första tiden pratade han inte med mig om det inte var så att jag gjorde något fel. Jag kallar honom Mr NO! Han njuter verkligen av att säga nej och att säga vad du gjorde fel. Han får liksom ett fånigt leende på läpparna och glädjen når för en gångs skull ögonen.

Men kroppen börjar vänja sig. Jag börjar få över chefen på min sida (fick beröm i fredags!!! mycket stort) och mina kollegor är rätt roliga så trots de monotona arbetsuppgifterna är jobbet helt okej. Jag har ju också bara en vecka kvar innan semestern med mamma, Larsa och Björne börjar så jag klagar inte.


Den här stilige mannen var på Christchurch Engine Centers julfest igår.


Hallon från trädgården


Mamma lovade att hon skulle agera fågelskrämma när hon kom ner men jag är rädd för att hon är för sent ute. Vi lyckades rädda några och ta denna bild som bevis men i övrigt så har fåglarna haft partyparty och länsat körsbärsträdet.

Som ni förstår är det ganska svårt att få någon som helst julstämning här i värmen. Jenny och Magnus har försökt sitt allra bästa. De bakade och stod i under tre dagar för att kunna bjuda oss på adventsfika. Det var inte det lättaste att få tag i alla ingredienser och det blev nog några turer till olika affärer. Det var dock helt underbart med lussebullar, pepparkakor och glögg.

På Lucia så sjöng jag Midnatt råder för jobbarkompisarna och berättade om våra triditioner. Vad gör man inte för att sprida lite glädje i sommarvärmen. På kvällen så fikade vi NZ julkakor.

Men, det är inte direkt som om man vill tända värmeljus, krypa under filten, dricka varm glögg och trycka munnen full med choklad här nere. Det blir snarare en hel del glass och kall öl.

Snälla skicka lite vackra, söta och roliga julbilder till oss!