Jaha då har vi tydligen hyrt ett hus?!

Goddag vänner och familjer idag är vi betydligt mer alerta efter en välbehövlig tolvtimmars "powernap".

Vad var det egentligen som hände? Det är nog bäst om vi börjar med passen.

Det blev en väldigt ängslig väntan på passen och en del mindre trevliga samtal till DHL:s kundcenter. Ingenting blev bättre av att vi spårade passen via internet och det visade sig att de befann sig i Verona, Italien. Vi var panikslagna och kunde se våra flygbiljetter flyga iväg utan oss.

Kl.06.00 på onsdagsmorgonen bar det iväg mot DHL:s kontor ute på Arlanda. Väl framme kändes det som om världen lyftes från våra axlar då vi kl.07:45 stod med våra djupt saknade pass i handen. För första gången på väldigt länge kändes det som om vi hade gott om tid och åkte i lugn och ro till terminal 5. Där fick vi dagens andra glädjebesked då det visade sig att familjen Ruthström (Sundsvallskompisar) hade slutit upp för att vinka av oss. Plötsligt befann vi oss i tårar av stress och den fina gesten.

Kl.11.30 lämnade vi Svensk mark och påbörjade det stora äventyret.

Två dagar senare var vi båda väldigt glada över att slippa kliva in i ytterligare en flygmaskin. På Christchurchs flygplats mötte en strålande glad Arthur Cotton oss. Han hade väntat ganska länge pga vissa förseningar. Vi hoppade in i en taxi som tog oss till Strathern motor lodge där vi nu sitter och bloggar.

Idag har vi varit produktiva. Vi började dagen med att traska förbi en bostadsförmedling (vi hade redan igår fått några adresser att titta på där). Tio minuter senare sitter vi i en bil tillsammans med Anita som kommer att bli våran hyresvärdinna. Hon tog oss med till sitt hus(vi trodde att vi skulle titta på en lägenhet). Ungefär en kvart senare hade vi hyrt ett rymligt hus med stor trädgård för ett år framåt. Det finns tio sovplatser i huset så alla är hjärtligt välkomna när ni vill. Huset går i riktigt skön gammal engelsk stil och trädgården likaså. Det kommer alltså bli dragigt som attans och därför har vi idag inhandlat en flanellpyjamas till Björne och ett varsitt par varma "all blacks-tofflor"(Nya Zeelands rugbylandslag) .
Det gäller att smöra in sig hos "kiwisarna".

Äventyret har precis börjat och det känns redan som om vi behöver semester.